HemDen tomheten var länge sen jag kände,
Sitter hemma nu, eller ligger i sängen snarare. Mamma är iväg och köper godis till mig. Känner att jag behöver tröst äta lite. Varför vet jag inte, men jag tycker lite synd om mig för tillfället. Egoistiskt av mig, jag vet. Men någon gång får man faktiskt känna så, och jag håller det för mig själv ändå. Haha, eller inte eftersom jag skriver det här. Men men. Ska städa upp i mitt rum medans jag väntar på mamma. Nu är det bara 4 dagar tills älskling kommer hem. längtar.
Godnatt
♥
vandra
nu ska jag ut och promenera, behöver lite tid för mig själv. behöver fundera och tänka lite utan att någon annan är med. Förut älskade jag att vara för mig själv. Men nu blir det inte lika ofta jag faktiskt tar lite tid för mig själv. För att göra ingenting. Så som att fundera på allting. Tänka och bara vara . ska bli skönt nu.
döva lärare och cocacola
Någon gång borde jag börja jobba på dessa lektionerna. Men bloggen, Facebook och meningslösa spel lockar allt för mycket. Kanske lockar det ännu mer för att preogrammering är ett av de tråkigaste änmena jag någonsin har haft. Kanske också för att läraren vi har nu är döv och man måste skrika rakt i hans ansikte för att han ska höra vad man säger. Jag vet inte. Men om jag vill ha något hyffast betyg i detta ämne så borde jag börja jobba. Fast inte idag. Nästa lektion kanske..
you really should..
förra årets minnen kommer nu tillbaka
Egentligen vill jag inte erkänna att jag saknar dig. Vi hade så mycket fel och brister. Vi passade inte alls tillsammans. Saker och ting blev bättre efter vi lämnat varandra. Mycket bättre. Men jag kan inte låta bli att sakna din närvaro. Jag kan inte låta bli att tänka på det som varit. Du var en vän jag aldrig kommer få tillbaka. Du var en bra vän, en riktigt bra vän. Alla sommar kvällar vi spenderat tillsammans, som aldrig kommer igen. Med dig kunde man prata om allting. Nu kan jag inte ens säga hej. Jag saknar tiden med dig, det gör jag. Jag saknar sakerna vi gjorde tillsammans, och hur du fick mig skratta.
fuck
att vara ensam
hmm, vet inte riktgit vad jag ska skriva. Har inget vettigt att säga egentligen. eller berätta. Just nu sitter jag i min stol, vid mitt skrivbord. Lyssnar på Lars Winnerbäck och funderar på vad jag ska hitta på i dom 4 timmar jag kommer vara helt ensam här hemma. Skulle behöva göra många saker. Men har lixom ingen lust. Vill bara sova nu, fast jag vet själv att jag inte kommer kunna göra det. Så jag skiter i att sova.
Nej nu måste jag rycka upp mig. Blir helt deppig av det här.
I'm in love with Paris
Den här veckan kommer vara den jobbigaste på länge. Så känns det just nu iallafall. Det var inte länge sedan du och jag blev vi. Men redan innan det så var det någonting speciellt. Det känns som du är den ända jag kan lite på till 100 %. Jag vet att du kommer finnas där när jag behöver det. Och jag hoppas att du vet dessamma. Det är självklart att du vill att jag ska må bra. Och lika tillbaka såklart. Du behöver inte göra någonting speciellt, men du får mig alltid att må bra. Så fort jag är arg/ledsen/irriterad. Det blir alltid bättre så fort jag är med dig. Du får mig må bra älskling. Och nu åker du ifrån mig. 1 vecka är inte så lång tid. Det är klart jag klarar mig. Men för mig är 1 natt utan dig som 1 vecka. Och nu ska jag vara utan dig i 7 dagar. Jag har inte varit i från dig så lång tid. Aldrig någonsin. Inte sen vi lärde känna varandra. Men nu är det så. Jag hoppas du har det bra där borta. Och jag kommer tänka på dig varje sekund.
Du gör mig lycklig. Jag älskar dig.
För du är det vackraste jag sett
Jag kan inte låta bli att känna mig tom utan dig
du&jag
Det är svårt att koncentrera sig i din närvaro
Du är alldeles för vacker
Get over it, please
Jag får skylla på att det är lov, + att jag sovit hemma ca 2 nätter av 7 känns det som. :) Men jag är hemma en stund nu iallafall. Lovet har gått aldeles för fort och nu är det bara 2 dagar med jobb innan det börjar igen. Det går bättre på jobbet nu iallafall, och det är väl ett + . Nu känns det som att jag sitter och skriver ett brev till någon avlägsen släkting. Och det vill jag inte göra. Så jag säger hejdå.
Måste bara säga det, att kalla inte mig för dum i huvudet, Jag har slutat ljuga för de som bryr sig. Det har tydligen inte du. Var det inte du som kallade mig patetisk. Fast det passar bättre på dig.
Jag lämnar det såhär nu, men du kommer aldrig veta hur det egentligen var.
du är vacker när du sover
Jag älskar när du läggar armen runt mig ,
och håller om mig, som om du aldrig skulle släppa taget.
längtan
Jag längtar så mycket just nu. Jag längtar efter dig. Jag längtar tills imorgon. Och dagen efter det. Och Jag längtar till våren. Jag längtar till sommaren. Och till värmen. Jag längtar till i Augusti. .tills jag åker. Jag längtar tills jag fyller 18. Och jag längtar tills jag kommer hem igen. Jag längtar tills jag slutat skolan. Och tills jag flyttar hemmifrån. Jag längtar efter min första lägenhet. Jag längtar efter så otroligt mycket just nu.
Det känns som att jag har fasnat, jag står still och ingenting går framåt. Jag som längtar så..
så långt bort kan ingen vara
vad skulle du säga om jag bara vände min blick när din mötte min
eller om jag bara en dag vände ryggen till?
om jag en dag inte ringde, slutade skratta åt dina skämt, inte la min hand på din?
Om min blick försvann långt bort, om jag bytte nummer, bytte trotoarkant,
slutade älska, slutade känna, slutade finnas?
confessional.blogg.se
Detta är inte min text, men den passar. Och jag vill dela med mig.
eller om jag bara en dag vände ryggen till?
om jag en dag inte ringde, slutade skratta åt dina skämt, inte la min hand på din?
Om min blick försvann långt bort, om jag bytte nummer, bytte trotoarkant,
slutade älska, slutade känna, slutade finnas?
confessional.blogg.se
Detta är inte min text, men den passar. Och jag vill dela med mig.
?
Jag ärligt talat inte om jag klarar av det här.
Lars
"Du var 17, jag var 16 och jag skolkade från allt, jag ville bara va med dig"
Lars Winnerbäck
Det skulle lika gärna vara du. Eller jag.
Lars Winnerbäck
Det skulle lika gärna vara du. Eller jag.
tomt och tyst utan dig
Det börjar bli för mycket nu. För mycket att hålla inne och inte prata med någon.
Jag har kommit på det nu, att jag kan inte berätta för någon, ingen alls.
Och det finns bara en jag skulle vela prata med, om det gick. Vilket det inte gör.
Det blir värre och värre för varje dag som går, och hur länge kan jag stå ut ?
Det gör ont nu, jätte ont. kan du inte låta mig prata med dig en endaste gång,
så kanske det onda går över?
Kommer du ihåg tiden då det var självklart ? Bästavän.
ring mig på mobilen kära du
måste sova, men jag måste prata med dig först.
Vill inte bråka, vill ingenting sånt, bara att vi en gång kan låssas som att allt var som vanligt.
Det kan bli som en lek, när vi är lyckliga och ingenting har förändrats.
Jag vill berätta för dig hur jag känner, och hur jag mår,
sånt som ingen annan vet. Det vill jag berätta för dig.
Så kan jag sova efter det. Då kan jag sova hela natten.
Kan du göra det för mig? det är allt jag vill,
Tror det blir en sömnlös natt till,
Vill inte bråka, vill ingenting sånt, bara att vi en gång kan låssas som att allt var som vanligt.
Det kan bli som en lek, när vi är lyckliga och ingenting har förändrats.
Jag vill berätta för dig hur jag känner, och hur jag mår,
sånt som ingen annan vet. Det vill jag berätta för dig.
Så kan jag sova efter det. Då kan jag sova hela natten.
Kan du göra det för mig? det är allt jag vill,
Tror det blir en sömnlös natt till,
bästavän
När allting redan är skit. Då lyckas jag göra saker värre.
Du tror att det inte handlar om dig, och det var det jag sa.
Men jag ljög, igen ljög jag. Och det är klart det handlar om dig.
Det handlar om dig och mig, och det är inte såhär det ska vara.
När ska du förstå det? Bästavän , kommer du ihåg det?
Bästavän, du och jag.
Du tror att det inte handlar om dig, och det var det jag sa.
Men jag ljög, igen ljög jag. Och det är klart det handlar om dig.
Det handlar om dig och mig, och det är inte såhär det ska vara.
När ska du förstå det? Bästavän , kommer du ihåg det?
Bästavän, du och jag.
